Lite vänsterhistoria

Vem visste att vänsterpartiet från början var socialdemokratiskt? Så var det. Socialdemokraterna som bildade parti 1889 rymde även dem som senare kom att annamma kommunismen. Hur nu ”kommunism” definieras. Finns flera bud om det som synes.

I hela Europa genomgick socialdemokratin vid denna tid en splittringsprocess mellan en höger- och en vänsterfraktion. I Sverige gällde schismen Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF) plus partiets vänsterfalang under Zeth Höglund. Dessa uteslöts i februari 1917 och bildade i maj Sveriges Socialdemokratiska vänsterparti (SSV)

På en kongress år 1910 segrade Zeth Höglunds vänsterfalang av SDUF (det gamla socialdemokratiska ungdomsförbundet) över motståndaren Per-Albin Hansson som bortröstades ur förbundsstyrelsen. Men partiledningen med ordförande Hjalmar Branting stödde Per-Albin och avkrävde ungdomsförbundet (SDUF) en lojalitetsförklaring. Munkorgsstadgan 1917. De krävde att varje medlem skulle vara:

”redo att vid alla tillfällen främja partiets verksamhet  i full överensstämmelse med av partiet och dess underavdelningar fattade beslut”

De satte munkorg på medlemmars annorlunda tyckanden och tystade oppositionen och dialogen inom partiet.

Beträffande första världskriget skilde sig åsikterna åt. Ungdomsförbundet propagerade för freden: ”inte en man – inte ett öre till militarismen”

Vänsterpartiet började alltså sin historia som ett fredsparti i protest mot första världskriget. Tyvärr ockuperades det efter några få år av den hårda leninismen/stalinismen  som inte släppte greppet förrän sovjetkommunismen havererade. Eftersom SAP förlorat sitt ungdomsförbund, bildade man ett nytt år 1917: SSU.

Socialdemokratiska vänsterpartiet  såg sig fortfarande som socialdemokrater, men mer radikala, mer ”till vänster”. De första fyra åren hade de ingen partiledare, men det fick gå med partisekreteraren Fredrik Ström. 1920 cirka blev Zeth Höglund partiledare. Den Zeth Höglund som med en skara anhängare skulle komma att lämna Socialdemokratiska Vänsterpartiet år 1924. Men först bytte partiet namn 1921 och anslöt sig till Kommintern, den kommunistiska internationalen. Den som inte gillade SKP Sveriges Kommunistiska Parti utan ville fortsätta vara Socialdemokratisk Vänster blev utesluten. Undras vad som hände med dessa sedan? 1924 kom den höglundska partisplittringen, då Höglund som varit partiledare till dess lämnade med sina anhängare. Och vad hände med dem? Jo, de blev återigen socialdemokrater.

Partiledare blev nu Karl Kilbom 1924-1929 Han var inte partiledare längre än så eftersom Kommunistinternationalen 1929 uteslöt både Kilbom och de flesta medlemmarna i Sveriges kommunistiska parti. Inte kul. Dom var uppenbarligen inte tillräckligt kommunistiska. Här märks sovjetkommunismens hårda nypor. Men partiet gav ju upp sin självständighet redan när de gick med i Kommintern.

Kilbom bildade  tillsammans med xx Flyg Socialistiska partiet. Men i slutet på 30-talet hade Kilbom fått nog och blev åter socialdemokrat.

Flyg fortsatte leda Socialistiska partiet , men blev Hitlervänlig och partiet blev så småningom nazistiskt och kvarlevde fram till efter 1950.

Intressant. De som skiljde sig från Socialdemokraterna och bildade partiet som skulle komma att usurperas av kommunismen, Zeth Höglund och senare Kilbom  återvände båda efter en del år till moderpartiet. Detta visar ju att SAP och SSV i början var två poler med gemensam spänning. Att SSV aldrig var så långt från socialdemokratin utan kunde vända tillbaka när frågorna som väckt schism inte längre var aktuella.

Så kunde det säkert ha förblivit om inte SSV hade anslutit sig till Komintern. Socialdemokratiska vänsterpartiet hade bildat eget i protest mot munkorgsstadgan, men redan 1921 var de beredda att underkasta sig den mycket hårdare diktatet  från kommunismen.

Komintern hade SSV själva varit med och bildat år 1919. Egentligen var Komintern den Tredje Internationalen, förkortning av Kommunistinternationalen styrd av kommunisterna i Moskva.

På 1920-talet bildade Trotskij den Fjärde Internationalen, som alltså bestod av trotskister. Trotskij blev som bekant mördad i Mexico på order av Stalin.

Andra internationalen hade bildats 1889: socialdemokratiska partier

I samband med detta bildades SAP Socialdemokratiska Arbetarepartiet.

Man bildade de första fackförbunden och kämpade för allmän och lika rösträtt. Internationella arbetarrörelsen splittrades när första världskriget bröt ut 1914 då de inte lyckades få en enad front mot kriget.

Arbetarrörelsen hade nu en skiljelinje mellan reformister som i flera nationer ingick i nationella regeringar och förespråkade socialism med reformer, medan de revolutionära menade att man skulle fortsätta med den socialistiska revolutionen. De revolutionära falangerna började nu kalla sig kommunister.
Första internationalen, eg. Internationella arbetarassociationen, sammanslutning som på initiativ av franska och engelska arbetare??? grundades 1864, av bland annat Pierre Joseph Proudhons[1] och Michail Bakunins lärjungar samt Karl Marx och Friedrich Engels, Den fick stor symbolisk betydelse för arbetarklassens kamp.[2]Arbetarklassens främsta hymn ”L’internationale” Internationalen skrevs av Eugène Pottier i juni 1871 i samband med Pariskommunen. Sångens titel refererar till Första internationalen 1864.Särskilt den första tiden hade man årliga kongresser: 1866 i Genève, 1867 i Lausanne, 1868 i Bryssel och 1872 i Haag. Första internationalen upplöstes 1876 i Philadelphia, USA.

” Arbetarklassens frigörelse måste vara dess eget verk. „
— Karl Marx

Tredje Internationalen bestod av kommunistpartier.

Fjärde Internationalen bestod av trotskister.

SSV blev medlem 1921 under sitt nya namn SKP, Sveriges kommunistiska parti, och förblev så fram till 1960-talet långt efter att Komintern hade upplösts av Stalin 1943. Hela denna tid styrdes partiet under sina olika namn SPK, Vänsterpartiet Kommunisterna och Vänsterpartiet, av det Sovjetiska Kommunistpartiet. SPK var inte med i samlingsregeringen under andra världskriget. På 1960-talet kom den sk eurokommunismen att råda. Då lösgjorde sig partiet från Sovjet och accepterade som första kommunistparti politisk demokrati. Men många gillade fortfarande sovjetkommunismen.

SKP Sveriges kommunistiska parti fortsatte sitt värv i decimerat tillstånd under partiledaren Sven Linderot 1929-1951. Nu fick de tydligen lugn under en längre tid: 32 år närmare bestämt. Därefter blev Hilding Hagberg deras ledare 1951-1964, då CH Hermansson tog över.

Det var under CH Hermanssons tid 1964-75, som partiet bytte namn (1967) till Vänsterpartiet Kommunisterna. Frågan är varför? I samma veva bröt sig en skara maoister? ut och bildade Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna KFML. Maoister? Varför då marxist-leninister? Hermansson satt kvar till 1975 och efterträddes av Lars Werner.

Men 1977 hände något. En sovjetbeundrande fraktion bröt sig ur och bildade APK Arbetarpartiet Kommunisterna. Ledare: Rolf Hagel

När järnridån föll 1989 och Sovjet kollapsade 1991 slopade VPK ”kommunisterna” i partinamnet och bytte namn 1990 till Vänsterpartiet. Under denna tid var Lars Werner partiledare. (1975-1993)

Gudrun Schyman 1993 – 2003, Ulla Hoffmann 2003 – 2004, Lars Ohly, 2004 – Sedan slutet av 1980-talet har partiet utvecklats till ett allmänt vänsterparti. 1990 försvann ”kommunisterna” ur dåvarande namnet vänsterpartiet kommunisterna, vpk. I nuvarande partiprogram står att partiets ideologiska bas är socialismen. Bästa valresultatet någonsin var 12,0% 1998.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s