OM(s)TARTEN

Den 8 oktober 2010 tillsatte Socialdemokraternas partistyrelse en kriskommission med uppdraget att utarbeta tydliga rekommendationer och förslag till åtgärder för partiets utveckling. OMSTART FÖR SOCIALDEMOKRATIN (Socialdemokraternas kriskommission) 118 sidor Innehållsförteckning Förord ……………………………………………………………………………………………………………………. 4 Mot bakgrund av att Socialdemokraterna två val i rad tappat förtroende tillsattes kriskommisionen med syfte utreda arbetarrörelsens allvarliga läge ur perspektiven POLITIK FAKTA SIFFROR IDÉDEBATT OMVÄRLDSANALYS.

  1. KRISKOMMISSION OCH POLITISK ANALYS  Anna Johansson och Ardalan Shekarabi 2
  2. FAKTABASERAD ANALYS Morgan Johansson
  3. ORGANISATORISK ANALYS Johan Persson
  4. IDÉMÄSSIG ANALYS Kajsa Borgnäs

Med kriskommissionens rapport presenteras de specifika gruppernas rapporter, som kriskommissionen i sin helhet står bakom. (15 februari 2011) Kriskommissionens rekommendationer…………. 6

Omstart för socialdemokratin…………………………… 7

Jag har tagit ovanstående rubriker i omvänd ordning. ”Omstart för socialdemokratin” som logisk bakgrund till ”Kriskommissionens rekommendationer”. Först skriver jag om det som finns under rubriken Omstart för Socialdemokratin. Sist återfinns Kriskommissionens medicin mot de uppkomna problemen.

Omstart för socialdemokratin

Kriskommissionens rapporter ska ses som ett första steg.

Den europeiska socialdemokratin (inkl. den svenska) befinner sig sen länge under reträtt. I samarbetet med Vänsterpartiet och Miljöpartiet blev Socialdemokraternas profil diffus ”man fastnade allt för ofta i att föra fram enskilda politiska förslag utan att kunna ge dem ett sammanhang.”

Responsen från Socialdemokraterna förutsätter ”en aktuell och självständig 1,samhällsanalys, något som partiet sällan lyckats med de senaste åren.” Vilket fått till följd att (S) inte hittat fram till 2.relevanta reformer. Vi behöver ett ”sammanhållet 3.samhällsbyggarperspektiv” och bli bättre på att 4,opponera mot ett segregerat samhälle under en moderatledd regering.

Socialdemokratin är inte ett parti som andra. Det socialdemokratiska välfärdssamhället är ett av de mest anständiga och ekonomiskt framgångsrika samhällena som någonsin skapats. Socialdemokratin har mycket att vara stolt över.Socialdemokraterna kan bli ännu mer av det möjlighetsorienterade,  jämlikhetsfrämjande och demokratiska parti Sverige behöver. Den generella välfärden har gjort generationer mer fria än de annars skulle ha varit. Behovet av socialdemokratiska lösningar hör inte historien till. De är lika aktuella idag. Även i nutidens samhälle har politiken stor möjlighet att forma framtiden. Trots vad som ofta påstås. (?)

Nu behöver vi socialdemokrater istället ägna oss åt att formulera politiska 5,visioner, utveckla 6,reformer för en positiv samhällsutveckling och 7,bilda opinion.

Samhällsstrukturerna som ligger till grund för individens utvecklingsmöjligheter kan endast påverkas gemensamt, demokratiskt. Samhällsutveckling är inte bara något som händer, utan något som kan och skall påverkas och styras. Problemet att socialdemokraterna låtit den samhällsstyrande aspekten av politiken  försvagas till förmån för andra samhällsformande subjekt. Och i praktiken har accepterat att politikens styrförmåga har försvagats. Men politikens tillbakaträdande resulterar inte i den enskildes ökade frihet, bara att andra maktgrupper, t e x starka ekonomiska intressen träder fram istället.

Vi söker makten för att förändra samhället.

Att förena många olika krafter i samhället för att ständigt utveckla samhällsbygget, Vi ska gemensamt arbeta för att vända utvecklingen. Vår övertygelse är att människor gemensamt kan bygga ett samhälle för morgondagen som är bättre än det vi har idag. ta tillvara på människors potential och mänskliga resurser.

  • Det tar sin utgångspunkt i de sociala konflikter som uppstår i ett samhälle, och tror på politikens förmåga att skapa en bättre framtid.
  • Socialdemokratin ska vara en folkrörelse byggd underifrån, som samlar många människor för att gemensamt forma denna framtid.

Till trots av detta bygge där medlemmarna utgör basen, varför lyssnar då inte ledningen på partimedlemmarna i större utsträckning? Socialdemokratisk människosyn: ömsesidigt stödjande Samhällsutveckling sker inte av sig självt utan påverkas och styrs av många krafter tillsammans. Den socialdemokratiska människosynen säger att vi människor behöver stöd hos varandra för att utveckla vår frihet.

Trovärdighetsproblemet: Man har inte längre trott på socialdemokratins förmåga skapa full sysselsättning, och partiets trovärdighet har sjunkit även på andra områden.  Under trettio år har klyftorna ökat även under socialdemokratiska regeringar. (S) har inte förmått leva upp till sina grundläggande löften: arbete åt alla, ökad jämlikhet och större frihet för individen. Trovärdighetsproblemet kan inte överskattas.

Folket och medlemmarna kunde inte se ”de bärande bjälkarna i det socialdemokratiska bygget”:

  • de generella välfärdslösningarna,
  • en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik
  • det nära samarbetet med de fackliga organisationerna
  • en självständig utrikes- och säkerhetspolitik

Förutom att förstärka politiken måste partiet ändra sitt arbetssätt. ”Partiet ska vara Sveriges mest nyfikna, öppna, progressiva och ödmjuka.”

Det sämsta valet nånsin, och partiet brottas med dåligt självförtroende  och dålig intern tillit. Initiativet i debatten saknas. Inåtblickande navelskåderi. Etikettering av partikamrater. Partiet har lagt mycket kraft på att mäta och följa opinionen.   .

Behovet av gemensamma (S) lösningar är enormt.Det som har ändrats är förutsättningarna för hur socialdemokratiska lösningar ska kunna åstadkommas.” Vilka förutsättningar?

att vara trolös mot de gamla redskapen men vara de socialdemokratiska målen trogen – det är reformism. De gamla redskapen – vilka är de? Och målen att vara trogen mot?

Det vanliga skället på borgarna:

Borgarna stjäl arbetarrörelsens termer men deras politik urholkar samhället. De klarar inte att svara på klimatomställningen, infrastrukturen med väg- och järnvägsnät, bostadsbristen, arbetslösheten och ofärden – där föräldrar inte har råd köpa gummistövlar till sina barn. Där folk som slitit blir utförsäkrade och tvingas leva på partnerns inkomst. Att inte ta tillvara på människors potential. För få arbeten, för tuffa villkor på arbetsmarknaden och en skola som inte ger alla barn en lika bra start, en jämställdhet som går tillbaka allt detta resulterar i ojämlikhet och ofrihet.

Globaliseringen

Med globaliseringens oförutsebara utveckling ändras levnadsvillkoren i grunden vilket ökar behoven av stabilitet och trygghet. Varken marknaden eller individen kan självständigt lösa ekonomiska problem och klimatförändringar. Är globaliseringens konsekvenser så himla oförutsägbara?

Klass-samhället: Samhället dras isär och allt fler människor, allt bredare grupper drabbas – medan många har det bra också i kristider. Permanent utslagning ökar kostnaderna för de sociala problemen och är ett slöseri med mänskliga resurser.


Kriskommissionens uppgift har inte varit ett nytt handlingsprogram, något som måste arbetas fram på en bredare bas än vad som är möjligt inom ramarna.  Vi Undergruppernas rapporter och kriskommissionärernas gemensamma rapport lyfter fram centrala områden för de kommande årens politiska och organisatoriska arbete. Vi väljer också att snarare se framåt än bakåt.

Ett offensivt program för

  1. vidareutvecklad välfärd,
  2. ökad konkurrenskraft,
  3. .dynamiskt arbetsliv,
  4. högkvalitativ utbildning,
  5. .hållbar omställning och en mer
  6. öppen partiorganisation har alla förutsättningar för att vara ett framgångsrikt politiskt program, både i storstad och landsbygd och allt däremellan, även framöver.

Kriskommissionens rekommendationer……………………10

  1. Arbete åt alla – för ekonomisk utveckling och goda villkor
  2. Trygghet och kvalitet  Grön omställning omställning…………….18
  3. Vår plats i världen………………………………………………………….19
  4. Utveckla demokratin ……………………………………………………..20

_______________________________________________________________________

Faktabaserad valanalys ………………………………………………… 24

Förord ………………………………………………………………………..25

Inledning ……………………………………………………………………26

Det långa perspektivet; opinionsutvecklingen 2000-2006……27

Perioden 2000-2002 …………………………………………………….27

Perioden 2002-2006 ……………………………………………………..29

Det korta perspektivet – utvecklingen 2006-2010………………..30

Inledningen av mandatperioden………………………………………..31

Våren 2009: stabilisering, sedan tapp igen………………………..  .33

Hösten-vintern 2009: återhämtning, utökad ledning för de rödgröna.33

Våren 2010: stabil ledning till maj, sedan kraftigt tapp……………34

Valrörelsens slutspurt……………………………………………………….35

Några ytterligare reflektioner och slutsatser………………………….35

_____________________________________________________________

Omvärlds- och idéanalys …………………………………………………………. 41 På toppen av tidens våg? ………………………………………………………………………………………..42 Problemet…………………………………………………………………………………………………………………..42 Omvärldsanalys………………………………………………………………………………………………………….43 Idéernas betydelse……………………………………………………………………………………………………….56 Åtta utmaningar ………………………………………………………………………………………………………….63 Det goda samhället skapar inte sig självt …………………………………………………………………….69 Politisk analys ……………………………………………………………………….. 72 Inledning ……………………………………………………………………………………………………………….73 Tillväxt…………………………………………………………………………………………………………………..75 Finanskrisen och teorin om den effektiva marknaden ………………………………………………..76 Marknadiseringen av infrastrukturen…………………………………………………………………………..78 Missförståndet kring vad som driver tillväxt……………………………………………………………….79 Bostäder …………………………………………………………………………………………………………………….80 Samverkan för innovationer ……………………………………………………………………………………….81 Tillväxten i tjänstesamhället ………………………………………………………………………………………..82 Skatter………………………………………………………………………………………………………………………..84 Jobb och arbetsmarknad…………………………………………………………………………………………87 Sjunkande sysselsättning……………………………………………………………………………………………..87 Anställningsformerna…………………………………………………………………………………………………88 Arbetstiderna……………………………………………………………………………………………………………..89 Arbetsrättens urholkning…………………………………………………………………………………………….90 Sjukfrånvaron…………………………………………………………………………………………………………….92 Kommande arbetskraftsbrist ………………………………………………………………………………………93 Utbildning……………………………………………………………………………………………………………..95 Sjunkande skolresultat…………………………………………………………………………………………………96 Lärarrollens urholkning ………………………………………………………………………………………………96 Segregationens påverkan på skolresultaten………………………………………………………………….97 Ojämlikhet och fattigdom………………………………………………………………………………………99 Ojämlikhetens konsekvenser ………………………………………………………………………………………99 Ojämlikheten i Sverige………………………………………………………………………………………………100 Försämrade sociala skyddsnät……………………………………………………………………………………102 Organisatorisk analys……………………………………………………………. 103 Sveriges mest öppna, nyfikna och ödmjuka parti ………………………………………………….104 Öppenhet och transparens………………………………………………………………………………………..106 Medlemskapets värde………………………………………………………………………………………………..106 Rekrytering och medlemsvärvning ……………………………………………………………………………109 Modernt ledarskap…………………………………………………………………………………………………….110 Beslutsorgan/Organisation……………………………………………………………………………………….111 Politikens utformning och den stora öppenheten mot omvärlden ……………………………112 Kommunikation……………………………………………………………………………………………………….115 Kongressbeslut om organisationsutredning………………………………………………………………117 4 (118) Kriskommissionens viktigaste förslag: Arbete åt alla – för ekonomisk utveckling och goda villkor. Socialdemokraterna behöver skapa ett fördjupat och trovärdigt program för full sysselsättning. Välfärden måste hålla hög kvalitet och ge människor trygghet. Skolan måste ge alla barn en lika bra start i livet. Grön omställning. Klimatpolitiken är avgörande för framtiden och behöver utvecklas med ett mycket aktivt förhållningssätt. Vår plats i världen. Socialdemokratin måste stärka sitt internationella arbete och kanalisera progressiva människors engagemang i ett brett folkrörelsearbete. Utveckla demokratin. Socialdemokratin behöver tydligare formulera ett program för hur demokratin kan stärkas. Omstart för Förord Socialdemokraterna har i två val i rad tappat i förtroende och gjorde 2010 sitt sämsta val i modern tid. Mot bakgrund av detta tillsatte partistyrelsen den 8 oktober 2010 en kriskommission, med det övergripande syftet att utreda det allvarliga läge arbetarrörelsen befinner sig i, utifrån fyra perspektiv: politik, fakta och siffror, organisation samt idédebatt och omvärldsanalys. Kriskommissionen har bestått av fem personer: Anna Johansson och Ardalan Shekarabi har lett Kriskommissionens arbete, liksom arbetet i gruppen för politisk analys. Morgan Johansson har lett den faktabaserade analysen, Johan Persson har lett den organisatoriska och Kajsa Borgnäs den idémässiga. Till varje område har en undergrupp utsetts. De fyra undergruppernas rapporter presenteras här tillsammans med kriskommissionens slutrapport. För varje delrapport ansvarar i huvudsak den specifika gruppen, men kriskommissionen står också bakom rapportsamlingen i sin helhet. Stockholm den 15 februari 2011 Anna Johansson Ardalan Shekarabi Kajsa Borgnäs Morgan Johansson Johan Persson 5 (118) Undergruppernas sammansättning Gruppen för politisk analys Anna Johansson (ordförande), Ardalan Shekarabi (ordförande), Urban Ahlin, Ingela Andersson, Ilija Batljan, Mats Engström, Dag Larsson, Fredrik Lundh Sammeli, Kristina Mårtensson, Carina Ohlsson, Ingalill Persson, Karl-Petter Thorwaldsson, Catharina Ullström och Mattias Vepsä. Sekreterare har varit Marika Lindgren Åsbrink. Gruppen för organisatorisk analys Johan Persson (ordförande), Tobias Baudin, Anders Bergérus, Axel Björneke, Lilly Bäcklund, Nils Hultin, Dany Kessel, Ewa Lengstedt, Marie Linder, Ingemar Nilsson, Kristina Persdotter, Stefan Pettersson och Magdalena Streijffert. Sekreterare har varit Mia Lindström. Gruppen för faktabaserad analys Morgan Johansson (ordförande), Ulf Bjereld, Peder Björk, Johan Hassel, Helene Hellmark Knutsson, Renée Jeryd, Gunilla Johansson, Patrik Karlsson, Kicki Liljeblad, Åsa Lindestam, Katrin Stjernfeldt Jammeh, Greger Tidlund och Jonas Wall. Sekreterare har varit Odd Guteland. Gruppen för idédebatt och omvärldsanalys Kajsa Borgnäs (ordförande), Ola Asplund, Luciano Astudillo, Anna-Lena Hogerud, Alaa Idris, Faraj Abu Iseifan, Joakim Jakobsson, Åsa Karlsson Björkmarker, Elin Lundgren, Peter Persson, Reza Talebi, Maryam Yazdanfar och Anders Österberg. Sekreterare har varit Kajsa Borgnäs och Ola Asplund. Marika Lindgren Åsbrink har varit Kriskommissionens huvudsekreterare. Kriskommissionens rapport innehåller fyra delar: en politisk analys, en organisatorisk analys, en idédebatt och omvärldsanalys, samt en faktabaserad valanalys. Kriskommissionen har bestått av de bägge ordförandena Anna Johansson och Ardalan Shekarabi samt Kajsa Borgnäs, Morgan Johansson och Johan Persson. Se SVT Forums inspelning av presentationen Sidan uppdaterades senast: 2011-02-11 09:38

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s