Första Internationalens stadgar 1864

Ur Internationalens stadgar
”Betänk,
Att arbetarklassens frigörelse måste erövras av arbetarklassen själv,

att kampen för arbetarklassens frigörelse inte är en kamp för klassprivilegier och monopol,

utan för lika rättigheter och plikter,

och för avskaffandet av allt klassherravälde;
Att arbetarens ekonomiska underkastelse

under den som tillägnat sig monopolet på arbetsmedlen, det vill säga livskällorna,

utgör grunden för slaveriet i alla dess former,

för allt socialt elände, allt andligt förfall och politiska beroende;
Att arbetarklassens ekonomiska frigörelse därför är det stora mål

till vilket varje politisk rörelse, som medel, måste vara underordnat;
Att alla ansträngningar för att nå detta stora mål hittills misslyckats

till följd av bristen på solidaritet mellan [arbetarna i] den mångfaldiga arbetsfördelningen i varje land,

och till följd av frånvaron av ett broderligt förbund mellan arbetarklassen i skilda länder;
Att arbetets frigörelse varken är en lokal eller nationell,

utan en social fråga, som omfattar alla länder där det moderna samhället förekommer,

och vars lösning avhänger en såväl praktisk som teoretiskt samverkan

mellan de mest framskridna länderna;
Att det nuvarande återuppvaknandet för arbetarklassen i Europas mest industrialiserade länder väcker nya förhoppningar,

samtidigt som det är en allvarlig varning mot ett återfall till gamla fel,

och gör det nödvändigt att omedelbart sammansluta de alltjämt avskilda rörelserna;

Av dessa skäl har Den Internationella Arbetarassociationen grundats.” [3]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s