Kriskommission rek

Kriskommissionen föreslår dessa övergripande rubriker för socialdemokratin att arbeta med:

Våra rekommendationer…………………………………………………………………………………………10
Arbete åt alla – för ekonomisk utveckling och goda villkor…………………………………….10
Trygghet och kvalitet………………………………………………………………………………………………14
Grön omställning……………………………………………………………………………………………………18
Vår plats i världen…………………………………………………………………………………………………..19
Utveckla demokratin ………………………………………………………………………………………………20

Sidhänvisningarna är till deras rapport.  Politiken skall även innehålla ”Ett offensivt program för 1.vidareutvecklad välfärd, 2.ökad konkurrenskraft, 3.dynamiskt arbetsliv, 4.högkvalitativ utbildning, 5.hållbar omställning och en mer 6.öppen partiorganisation. Detta program har alla förutsättningar för att vara ett framgångsrikt politiskt program, både i storstad och landsbygd och allt däremellan, även framöver.

Man vill uppfylla vad borgarna inte förmår:  ställa om för klimatet, infrastrukturen med väg- och järnvägsnät, bostadsbristen, arbetslösheten och ofärden – där föräldrar inte har råd köpa gummistövlar till sina barn. Utslagningen. Där folk som slitit blir utförsäkrade och tvingas leva på partnerns inkomst. Att inte ta tillvara på människors potential. För få arbeten, för tuffa villkor på arbetsmarknaden och en skola som inte ger alla barn en lika bra start, en jämställdhet som går tillbaka allt detta resulterar i ojämlikhet och ofrihet. Med globaliseringens oförutsebara utveckling ändras levnadsvillkoren i grunden vilket ökar behoven av stabilitet och trygghet. Varken marknaden eller individen kan självständigt lösa ekonomiska problem och klimatförändringar.

Är globaliseringens konsekvenser så himla oförutsägbara?

Klass-samhället:
Samhället dras isär och allt fler människor, allt bredare grupper drabbas – medan många har det bra också i kristider. Permanent utslagning ökar kostnaderna för de sociala problemen och är ett slöseri med mänskliga resurser. Responsen från Socialdemokraterna förutsätter ”en aktuell och självständig samhällsanalys, något som partiet sällan lyckats med de senaste åren.” Vilket fått till följd att (S) inte hittat fram till relevanta reformer. Vi behöver ett ”sammanhållet samhällsbyggarperspektiv” och bli bättre på att opponera mot ett segregerat samhälle under en moderatledd regering.

Folket och medlemmarna kunde inte se ”de bärande bjälkarna i det socialdemokratiska bygget”:

  • de generella välfärdslösningarna,
  • en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik
  • det nära samarbetet med de fackliga organisationerna
  • en självständig utrikes- och säkerhetspoliti

Behovet av gemensamma (S) lösningar är enormt.Det som har ändrats är förutsättningarna för hur socialdemokratiska lösningar ska kunna åstadkommas.”

Vilka förutsättningar?

Den europeiska socialdemokratin (inkl. den svenska) befinner sig sen länge under reträtt. I samarbetet med Vänsterpartiet och Miljöpartiet blev Socialdemokraternas profil diffus ”man fastnade allt för ofta i att föra fram enskilda politiska förslag utan att kunna ge dem ett sammanhang.”

Trovärdighetsproblemet: Man har inte längre trott på socialdemokratins förmåga skapa full sysselsättning, och partiets trovärdighet har sjunkit även på andra områden.  Under trettio år har klyftorna ökat även under socialdemokratiska regeringar. (S) har inte förmått leva upp till sina grundläggande löften: arbete åt alla, ökad jämlikhet och större frihet för individen. Trovärdighetsproblemet kan inte överskattas.

Problemet att socialdemokraterna låtit den samhällsstyrande aspekten av politiken  försvagas till förmån för andra samhällsformande subjekt.
Problemet att det socialdemokratiska partiet i praktiken har accepterat att politikens styrförmåga har försvagats. Samhällsstrukturerna som ligger till grund för individens utvecklingsmöjligheter kan endast påverkas gemensamt, demokratiskt. Politikens tillbakaträdande resulterar inte i den enskildes ökade frihet, bara att andra maktgrupper, t e x starka ekonomiska intressen träder fram istället.

Även i nutidens samhälle har politiken stor möjlighet att forma framtiden. Trots vad som ofta påstås. (?) Förutom att förstärka politiken måste partiet ändra sitt arbetssätt. ”Partiet ska vara Sveriges mest nyfikna, öppna, progressiva och ödmjuka.” Det sämsta valet nånsin, och partiet brottas med dåligt självförtroende  och dålig intern tillit. Initiativet i debatten saknas. Inåtblickande navelskåderi. Etikettering av partikamrater.

Partiet har lagt mycket kraft på att mäta och följa opinionen.

Nu behöver vi socialdemokrater istället ägna oss åt att formulera politiska visioner, utveckla reformer för en positiv samhällsutveckling och bilda opinion. Alla som idag är aktiva i partiet har ett mycket stort ansvar. Vi ska gemensamt arbeta för att vända utvecklingen.
Kriskommissionens uppgift har inte varit ett nytt handlingsprogram, något som måste arbetas fram på en bredare bas än vad som är möjligt inom ramen för vårt arbete. Vi vill i undergruppernas rapporter och kriskommissionärernas gemensamma rapport lyfta fram centrala områden för de kommande årens politiska och organisatoriska arbete. Vi väljer också att snarare se framåt än bakåt.

Våra rekommendationer…………………………………………………………………………………………10
Arbete åt alla – för ekonomisk utveckling och goda villkor…………………………………….10
Trygghet och kvalitet………………………………………………………………………………………………14
Grön omställning……………………………………………………………………………………………………18
Vår plats i världen…………………………………………………………………………………………………..19
Utveckla demokratin ………………………………………………………………………………………………20

Våra rekommendationer
Arbete åt alla – för ekonomisk utveckling och goda villkor
Full sysselsättning är ett socialdemokratiskt mål som ej har uppnåtts de senaste 20 åren oavsett regering. Bristande förtroende vad beträffar detta har lett till att (S) tappat mycket mark.  Arbetslösheten ökar inte bara klyftorna. Den dämpar tillväxten. Den angriper alltså kärnan i det socialdemokratiska budskapet. En faktor bakom arbetslösheten är att svensk export utvecklats långsammare än EU15.  Sysselsättningsfrågan måste stå i centrum de kommande åren. Ansatsen till detta har funnits, men partiet har inte på länge lyckats utveckla ett fördjupat och trovärdigt program för ökad sysselsättning Detta måste ändras. Konkret program för ökad (full) sysselsättning!

Starka och sunda statsfinanser är en nödvändig förutsättning för tillväxt ochvälfärd. Utan ordning och reda i den offentliga ekonomin begränsas politikens
möjligheter. Den ekonomiska politiken ska samtidigt användas som ett instrument för att utveckla produktionsförmågan genom att stimulera investeringar och efterfrågan. Den ska vara ett aktivt konjunkturpolitiskt instrument, bromsa ekonomin i överhettningssituationer och stimuler i lågkonjunkturer.

Full sysselsättning kräver en stark konkurrenskraft, bland annat genom en ambitiös innovationspolitik. För att öka exporten och föra en bra innovationspolitik vill (S) inrikta sig på små- och medelstora företag. Råd och stöd för exportmarknaden, produktutveckling, innovationsförmåga, forskning och utveckling.

Tjänstesektorns betydelse för ekonomin växer även i framtiden med fortsatt stor potential för ”för-produktivitetstillväxt” inom framför allt de icke-personliga tjänsterna. Den här potentialen förutsätter satsningar på utbildning, samt specifikt anpassade insatser för innovationer, forskning och utveckling inom tjänstesektorn.

11 (118)
Branscher med hög tillväxtpotential bör identifieras så att program kan utvecklas föratt få dem att växa och anställa. Det svenska exportundret på 1900-talet var bland annat frukten av ett strategiskt samarbete mellan stat och näringsliv. Även idag skulle ett sådant samarbete kunna ske, genom exempelvis den offentliga sektorns upphandling. Den omsätter mycket stora summor och skulle kunna användas betydligt mer strategiskt och samordnat än idag för att gynna innovationer, tillväxt och sysselsättning. Statliga och kommunala upphandlingar måste också utformas så att de ger reella möjligheter även för mindre företag att konkurrera.
En nödvändig förutsättning för ett blomstrande näringsliv är en välfungerande
infrastruktur. Det behövs betydande satsningar på utbyggd kollektivtrafik, vägar och järnvägar, både för att gynna utvecklingen av regionala arbetsmarknader och för att underlätta näringslivets behov av transporter. Sverige har under lång tid underinvesterat i infrastruktur, något som försämrar villkoren för de företag som vill veka i landet. Den nuvarande regleringen av järnvägssektorn behöver ses över och samhället behöver ta ett mer övergripande ansvar för hela tågtrafiken.
Rörlighet och flexibilitet
De kommande åren står vi inför en situation där vi kan få uppleva arbetskraftsbristinom vissa sektorer och delar av landet, parallellt med en hög arbetslöshet. Det är följden av otillräckliga satsningar inom arbetsmarknadspolitiken, utbildningssektorn, bostadssektorn och kollektivtrafiken.
Det behövs en mer rörlig och flexibel arbetsmarknad. Men rörlighet åstadkoms inte genom sämre anställningstrygghet eller genom att försämra för de arbetslösa.
Rörlighet förutsätter istället ett väl utbyggt utbildningssystem, som ger möjlighet förindividen att ställa om, och det kräver också en arbetslöshetsförsäkring som skyddar individen. A-kassan ska vara en omställningsförsäkring, men det innebär att den enskilde också måste få reala möjligheter att verkligen ställa om. Efter avslutad ersättningsperiod är det samhällets skyldighet att erbjuda sysselsättning genom
exempelvis utbildning, lönesubventionerade arbeten eller beredskapsjobb. Människor har på motsvarande sätt en skyldighet att delta efter förmåga.

Full sysselsättning innebär tydligen inga riktiga jobb!

Samtidigt bör subventionerade anställningar följas upp bättre, så att dessa inte missbrukas.Det ska vara möjligt att ställa om till ny kompetens eller att bygga ut tidigare kunskaper genom hela yrkeslivet. Det gäller såväl för personer med lång som med kort utbildning. Systemet för studiefinansiering bör ses över för att gynna det livslånga lärandet. Vidareutbildning ska vara möjligt även under yrkeslivet, genom kompetenskonton eller motsvarande.

Det är nödvändigt att återupprusta
12 (118)
vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen. Idag innebär nedskärningarna
på Komvux att alltför många människor aldrig får en andra chans. Den kvalificerade
yrkesutbildningen bör byggas ut. Ännu ett Kunskapslyft bör genomföras, och då
behövs särskilda åtgärder för att få med även lågutbildade män. Dessutom behöver
utbildningen för invandrare stärkas. Det gäller både svenskundervisningen och
möjligheterna att göra valideringar och kompletteringar av kompetens man har med
sig från ursprungslandet.
Matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb måste förbättras. Det lokala
inflytandet över de arbetsmarknadspolitiska insatser som görs behöver öka, och
ansvarsfördelningen mellan stat och län/kommuner bör ses över.
En bostadsmarknad för ökad rörlighet
Dagens bostadsbrist och höga bostadspriser är direkt tillväxthämmande. De försvårar
en ökning av sysselsättningen, genom att människor inte har möjlighet att flytta dit
där jobben finns. Staten behöver ta ett större ansvar för finansieringen av
bostadsbyggandet. I första hand behövs en satsning på fler hyreslägenheter, inte
minst för ungdomar, men det behövs också åtgärder för att få fram nyproducerade
småhus till överkomliga kostnader i de storstadsregioner där priserna idag är mycket
höga. Det statliga stödet till bostadsbyggandet ska innefatta krav på förbättrad
energihushållning. Det behövs också särskilda insatser för upprustningen av de
många hus från miljonprogrammets dagar, som nu är i behov av mer genomgripande
underhållsåtgärder. Upprustningen av äldre bostadsområden bör inte bara omfatta
själva fastigheterna, utan området i sin helhet. I många sådana områden behövs
exempelvis lokaler för småföretag eller för olika aktiviteter för ungdomar.
En välfungerande bostadsmarknad är avgörande även för den samhällsekonomiska
stabiliteten. Finansiella kriser är ofta kopplade till överhettade bostadsmarknader och
den ökande skuldsättning bland hushållen en sådan är förknippad med. De åtgärder
som idag finns för att bekämpa denna situation är otillräckliga. En av få metoder att
dämpa bostadsprisutvecklingen är att höja räntan. En ränta som höjs mer än vad
inflationsprognoserna ger fog för innebär dock att konjunkturen dämpas för tidigt.
Bostadsbristen är alltså på flera sätt direkt kopplad till samhällsekonomin. Att
bankerna gör rekordvinster samtidigt som den riskfyllda utlåningen ökar, blir
dessutom ett allt större samhällsekonomiskt problem.
Det goda arbetet
De senaste åren har arbetslivets villkor kommit i skymundan i den politiska debatten.
Ändå har frågan om hur vi har det på jobbet stor påverkan på hur vi har det i livet i
stort. Jobbet kan göra oss friskare om det är utvecklande och erbjuder goda
13 (118)
arbetsvillkor, men det kan också göra oss sjuka om stressen är stor eller arbetsmiljön
dålig. Vår ekonomi är helt beroende av lönernas utveckling och vår möjlighet till en
rik fritid är avhängig hur arbetstiden förläggs. Sammantaget menar vi att det är hög
tid att rikta ljuset mot arbetsplatserna. Om vårt mål om det goda livet för alla ska
kunna förverkligas, krävs att också målet om det goda arbetet blir verklighet.
Arbetstiderna håller på att bli ett stort arbetsmiljöproblem. Ofrivilliga deltider samt
obekväma och oregelbundna arbetstider är vanliga och drabbar främst kvinnor och
nytillträdda på arbetsmarknaden. Krav på ständig tillgänglighet och obetald övertid,
ofta långt utöver 40-timmarsveckan, är också ett växande problem. Totalt sett arbetar
inte människor mer idag än för femtio år sedan, men längre studietid samt mer
semester och föräldraledighet innebär att många arbetar mer intensivt under vissa
perioder i livet. Kraven kan upplevas som särskilt besvärliga i den fas av livet när
man har uppväxande barn att ta hand om. Därför bör möjligheterna att gå ner i
arbetstid under vissa perioder av livet utökas. Möjligheterna för den enskilde att mer
aktivt påverka fördelningen av arbetstid behöver också stärkas generellt. Samtidigt
finns det ett behov av att antalet arbetade timmar ökar, bland annat genom att fler
arbetar längre. Ett arbetsliv som inte sliter ut människor i förtid innebär att fler
kommer att kunna arbeta längre upp i åldrarna.
Arbetstidsfrågorna är i första hand en fråga för fackliga avtal, men man bör pröva
om det också behövs förändringar i lagstiftningen. Idag ser vi att arbetsrätten på fler
håll är på väg att urholkas, bland annat genom att bemanningsföretag används för att
kringgå lagen om anställningsskydd och genom att visstidsanställningar staplas på
varandra, något som bidrar till att göra bland annat ungdomars ställning på
arbetsmarknaden ännu osäkrare. Detta måste motverkas. Stat och kommun bör i sina
upphandlingsunderlag ställa krav vad avser rimliga arbetsvillkor; pressade priser ska
inte åstadkommas genom försämrade villkor för personalen. Utvecklingen inom
servicesektorn mot bemanning över hela dygnet kräver utbyggnad av barnomsorgen
också kvälls- och nattetid.
Som ett led i arbetet mot full sysselsättning behövs en bättre utbyggd organisation
för rehabilitering av personer med lång sjukskrivning. Men det behövs också åtgärder
inom arbetslivet, så att arbetsprocesser och arbetsuppgifter kan anpassas till personer
med nedsatt arbetsförmåga. Fokus bör också ligga på förebyggande insatser för att
förhindra att sjukskrivning uppstår.
14 (118)
En skattereform för full sysselsättning
Skatt tas ut för att betala ett antal nyttigheter, som har betydelse både för
medborgarna individuellt, för företagen och för samhället i stort. Skatterna syftar
även till att skapa en rättvisare inkomstfördelning och till att styra konsumtion och
investeringar i önskad riktning. Skatter är inget självändamål. Diskussionen om
skattesystemet måste därför alltid föras kopplat till diskussionen om vad man vill att
skatterna ska betala. De kommande åren kommer vi att se ett växande behov av
bland annat äldreomsorg, sjukvård, infrastruktursatsningar, klimatinvesteringar,
bostadsbyggande och höjd kvalitet i välfärden. Med en ekonomisk tillväxt och ökad
sysselsättning växer det naturligt fram ett reformutrymme som måste användas för
dessa satsningar. Det finns alltså ett mycket litet utrymme för skattesänkningar. Det
är snarare så, att mot bakgrund av de stora skattesänkningar som genomförts på
senare år, så kan det inte uteslutas att ett större skatteuttag kommer att behövas för
att klara de stora investeringar som är nödvändiga när det gäller välfärd, klimat,
infrastruktur och bostadsbyggande.
Dagens skattesystem brister i både effektivitet och rättvisa. Möjligheterna att styra
skattepengarna dit där de bäst behövs och gör mest nytta har därmed försvagats. Det
går inte att rätta till problemen genom förändringar i enskilda skatter. Det behövs en
genomgripande översyn av hela skattesystemet. Utgångspunkterna ska vara
principerna om skatt efter bärkraft, likformighet och transparens. Skattesystemet
måste bygga på breda skattebaser och utformas så att arbete, investeringar och
hållbarhet gynnas och bidra till ökad ekonomisk jämlikhet. Strävan bör vara att nå en
blocköverskridande överenskommelse.
Socialdemokratin behöver fastställa sina utgångspunkter för arbetet med en
skattereform, inte genom en debatt kring enskilda skatter lösryckta ur sitt
sammanhang, utan med start i en diskussion om helheten. Förmågan att hitta nya,
effektiva sätt att ta ut skatt kommer att vara viktig. Det räcker inte att bara förhålla
sig till befintliga skatter.
Trygghet och kvalitet

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s